Arbetarna

Va? Vad sa du? Här för anställning? Ja, maskinerna bullrar så, det är svårt att höra. Ibland har jag svårt att höra även på söndagarna, det är nästan som om min hörsel blev sämre av allt det höga ljudet. Nå, här arbetar vi. Vi gör ammunition till soldaterna i det förbannade kriget. Ja, du hörde rätt. Det förbannade kriget. Min förste son är redan död och hans bror har vi inte hört ifrån på flera månader. Beklagar? Ja, det hjälper inte mig. Nå, du ville ha anställning, sa du? Ja, är du beredd att arbeta tolv timmar om dagen, sex dagar i veckan för några usla Kozek så får du säkert anställning. Det är brist på arbetare nu, men inte går lönerna upp för det. Det sägs att de strejkade i fabriken nedströms. Att de vägrade låta fabrikören sätta in strejkbrytare. Då kom polisen och sa att de måste skingra sig. De slogs, arbetarna och polisen, och arbetarna vann, för poliserna var få. Det måste ha varit en syn, med poliserna på flykten. Ser jag inte glad ut? Nej, det beror på fortsättningen. För sedan kom soldaterna. Ja, soldaterna. Du vet, de där med långa stövlar som sitter till häst. Deras officer kallade arbetarna förrädare och sedan red soldaterna rakt in i dem. Högg in på dem med sina blanka sablar, red ner dem med sina hästar. Blodet ska ha runnit i strömmar ner i rännstenen. Nejdu, många gör som han där borta, köper sprit för pengarna och går hem och slår frun och barnen, han kan i alla fall slå på dem. Spriten är billig och finns överallt, det är så lätt, så lätt att bara ta sig en tuting och glömma värk, orättvisor och fattigdom... Hemskt? Javisst, men sant. Mängder av lantarbetare är inkallade i armén, skördarna är dåliga. Matpriserna är skyhöga, men adelsmännen, de äter sin kaviar och sin gåsleverpaté och dricker champagne i alla fall! Du har väl hört historien om den livegne som fick mata furstens jakthundar med mjölk och bröd medans hans barn svalt hemma i torvstugan. Hundarna hade bättre mat än bondens barn! Vadå? Att livegenskapen upphävdes för flera år sedan! Ha! Kanske till namnet, men ingenting har förändrats. Om en bonde flyttar kommer polisen och kallar honom lösdrivare och sätter honom i fängelse. Och försöker man protestera kommer Hemliga Polisen. De torterar folk för att skydda Adeln, det gör de. Jag har hört hemska historier om vad de gjort. Men det finns de som inte längre lyssnar på de fjäskande, falska prästerna som ljuger oss rätt upp i ansiktet och predikar överhetens lov. Det finns de som ropar på fred och bröd högre än andra, som är beredda att skaffa fred och bröd. Så det så. De som samlas under de röda fanorna med budskapet om fred, jämlikhet och arbetets lön åt arbetaren. Vasa? Du vill veta mer? Är jag blek? Det är klart, hur vet jag att du inte är en informatör, eller kanske Hemlig Polis själv? Att du inte bara lockar mig att försäga mig så att du kan sätta mig i fängelse och tvinga mig att skvallra på mina kamrater, kanske till och med bli er informatör och infiltratör?

Nej du, du ska nog prata med fånen där borta, ja, han som ser nöjd ut. Han går till kyrkan varje söndag i hopp om att få kyssa Patriarkens särk. Har du hört! Han kryper och krälar framför fabrikörn och vågar inte ens titta på Adelsfolket då de passerar på gatan! Prata med honom du, det är säkert en sort du uppskattar!